Har inte bloggat här utan hållt mig till bloggen på familjeliv.se men efter massa tjat så lägger jag upp här med
Är ju inte alla som kan läsa bloggen på familjeliv.se
Det som inte fick hända, har hänt!
Det började i söndags morse men en lätt blödning på morgonen som efter några timmar avtog. Hade ingen smärta, så efter några samtal upp till gynakuten lugnade jag ner mig.
Gick å la mej relativt tidigt, men vaknade runt 1tiden av en extrem smärta! Då jobbade livmodern på för fullt för att stöta ut vår bebis… den natten lär jag aldrig glömma.
Kom upp till Gynakuten vid 07 på morgonen, fick ett VULoch läkaren konstaterade att jag inte längre var gravid i vecka 13, utan fostret hade kommit ut hemma, det som satt kvar var en bit av moderkakan och lite hinnor.
Så jag fick 4cytotec jag skulle ta hemma + en massa smärtstillande….
tog ca 18tim innan det värsta la sig….
Nu är jag mest öm, den jobbiga fysiska smärtan är över, har tid på fredag för återbesök så dom kan kolla så jag verkligen fått ut allt! vilket vi hoppas på så jag slipper skrapas!
Den psykiska smärtan är ett RENT HELVETE! Visst har man 100000000 frågor i skallen, men dom lär man nog aldrig få svar på… alla planer gick åt helvete, jag har förlorat min älskade bebis, isa sitt syskon hon så länge väntat på….
just nu hatar jag omvärlden, känner endast trygghet runt maken och vår dotter!
Vilket jag hoppas omvärlden kan förstå!
Jag behöver bara lite tid innan jag orkar träffa folk igen, just nu är jag bara fungerbar när maken är med, han är min stöttepelare, mitt allt! Vill inte ens tänka på hur det hade varit utan hans stöd, han är ofattbar!!
Och så klart ljusnar allt upp när Isa är hemma! vår älskade prinsessa!!!!!
Även om det är svårt i många lägen så måste man ju försöka fokusera på det positiva i livet istället, vilket har varit nästintill omöjligt för mig, men nu går det frammåt!
Skam den som ger sig, tror iofs mkt har varit pga Daniel (my husband) han är otrolig!
Har förklarat för Isa nu, att hon inte ska bli storasyster, inte just nu iaf. Hon tog det bättre än förväntat faktiskt! Men det är ju barn i ett nötskal, vi föräldrar hetsar upp oss för ofta i onödan!
Bebisen har vingar och flög upp till Himlen sa hon… fatta hur chockade vi blev… Men det kändes skönt!
Älskar min underbara Dotter, Min underbara Make! Och mina underbara vänner som visat att ni faktiskt finns här Speciellt du Beedan, du är otrolig! Me löv you long time
Goda vänner och bra musik kan hjälpa till att läka många sår!
(klicka på namnet här nere Dead by April)
Dead by april